måndag 8 december 2008

Pengar i omlopp, månad för månad

När det gäller problemen och dilemmat med att ständigt upprätthålla full sysselsättning, så följer här ett scenario som så förenklat som möjligt, försöker påvisa sambandet med behovet av att alla pengarna ständigt recirkuleras.
-------------------------------------------------
Ett samhälle har 500 privata och 500 offentliga löntagare med 10 000 kr var i lön. Skatterna och arbetsgivaravgifterna är tillsammans 10 000 kr/löntagare.
Dessutom finns vinstföretagen (V) och förlustföretagen (F) och offentligsektorn (O) samt bank- och låneinstituten (R).
V har 250 löntagare och F har 250 löntagare och O har 500 löntagare.

Resonemanget blir i princip detsamma om antalet löntagare är 1 miljon eller 1 miljard och företagen och bankerna är många fler. Det är alltså egentligen inte antal personer eller företag som det handlar om – och lönen gäller naturligtvis lika gärna snittlön. Samma person kan i praktiken även vara 90 % löntagare, 5 % V-insttagare (aktieägare) och 5 % R-äntetagare (sparare).

Under månad 1:
1000 löntagare x 10 000 kr köper för 10 miljoner från V och F.
V och R köper för 4 miljoner från V och F.
V säljer för 10 miljoner. F säljer för 4 miljoner.
I slutet på månad 1:
V betalar ut löner = 250 x 10 000 = 2, 5 miljoner.
V betalar skatter = 250 x 10 000 = 2,5 miljoner.
V betalar banklån och räntor till R = 3 miljoner.
V har då (10 – 2,5 – 2,5 – 3) = 2 miljoner i vinst.
F betalar ut löner = 250 x 10 000 = 2,5 miljoner.
F kan då bara betala (4 – 2,5) = 1,5 miljoner i skatt (det fattas 1 miljon!).
F kan då inte betala några banklån eller räntor och F måste då göra konkurs!
Skatterna från V och F = (2,5 + 1,5) = 4 miljoner.
O:s skatteintäkter är alltså = 4 miljoner vid slutet av månad 1 istället för 5 miljoner!
O har alltså bara 4 miljoner att betala till de 500 offentliga löntagarna!
O betalar ut löner = 4 miljoner/ 10 000 medför att bara 400 kan få ut sin lön!
Det finns då 100 löntagare som inte får ut någon lön – om inget annat görs!
Dessutom blir dessa 100 löntagare arbetslösa vid slutet av månad 1!
Det finns då bara 900 löntagare kvar.
Konkursförvaltare (K) driver då F tillsvidare!

Under månad 2 summerat:
900 löntagare x 10 000 kr köper för 9 miljoner.
V + R tillsammans, har rimligen ingen anledning att köpa för mer än 4 miljoner!
V säljer för 9 miljoner och KF säljer för 4 miljoner = 13 miljoner!
200 före detta löntagare är arbetslösa!

Under månad 3 summerat:
800 löntagare x 10 000 kr köper för 8 miljoner.
V + R tillsammans köper för 4 miljoner!
V säljer för 8 miljoner och KF säljer för 4 miljoner = 12 miljoner!
300 före detta löntagare är nu arbetslösa – och om inget annat görs så fortsätter ju spiralen nedåt för varje månad!

Det som istället och för närvarande oftast görs när företagen gör konkurs och inte kan betala ut löner och skatter är att staten och offentligsektorn tar lån hos bankerna och låneinstituten. Och staten betalar då ut lönerna med lånade pengar! Bankerna ökar alltså ständigt den totala penningmängden (M3) genom att någon, exempelvis staten, O eller någon V eller F tar nya lån!

Behövs det bättre pengar? (2).

Det som egentligen exporteras från Nord och Väst är arbetslöshet! Det som egentligen importeras från Syd och Öst är försörjningsomland!

Den ständiga ökning av pengamängden går ganska bra så länge Sverige, Norge m.fl. kan exportera ”dyrt” och importera ”billigt”.
Det som f.n. egentligen exporteras från Nord och Väst är alltså inget annat än arbetslöshet och det som f.n. egentligen importeras är försörjningsomland!

Med det nuvarande penningsystemet så går det alltså inte att förhindra att löntagarna obevekligen utsätts för en ständig tendens att minska i antal. Detta beror på att en del av pengarna hela tiden flyttas från varu- o tjänstemarknaden till spel- och finansmarknaden. En annan del av pengarna som flyttas – med nuvarande system – är räntor och ränta på ränta eller lån som bara existerar under viss tid som siffror i bankernas balansräkningar till dess att lånen amorteras av.

fredag 5 december 2008

Homeopati och pengar!

Homeopati bygger på idén om att en sjukdom kan botas med samma ämne som orsakade den ”lika botar lika” (1.).
Pengar bygger på idén om att växelvis ”byta varor/tjänster mot pengar” och ”byta pengar mot varor/tjänster” och ”byta pengar mot andra sorts pengar”(2.).
Det som sedan gäller är ”bara” att försöka skapa förtroende och tillit så att de människor som så vill kan går tillämpa dessa idéer.

Homeopatins idé har i stort utvecklats sedan slutet av 1700-talet. Vad jag förstår så har tilliten för metoden mer och mer byggts upp sedan dess hos både den som utför behandlingen och hos ganska många patienter. Detta beror sannolikt på att i snitt så är det kanske ca 70 % som känner sig friskare. Och på senare tid så är det på samma sätt ca 70 % som känner sig bättre om den som behandlar visar förståelse, tillgivenhet och omsorg om patienten, alltså om någon annan ”bryr sig om”, vilket brukar benämnas placeboeffekt (4.).

Allmän användning av pengar och tillit för idén har pågått under mycket lång tid. Under denna långa ”resa” så har successivt tilliten och förtroendet för pengar som betalningsmedel byggts upp. Under samma till tid har även staten i de olika länderna använt sina komparativa fördelar för våldsutövning, för att straffa dem som försöker minska förtroendet. Under åren 1944 – 1971 så fanns det exempelvis vissa möjligheter att byta ut papperspengar och kvalitetssäkrat bokförda siffror mot guld (3.).

Efter 1971 så bygger användningen av pengar (mynt, sedlar, bankkonto osv.) nästan enbart på det förtroende, den förväntan och den tillit som har byggts upp under årtusenden dvs. placeboeffekten (4.).
Dessutom i viss mån på kvalitetssäkring av statens institutioner (Riksbanken, polisen m.fl.). Det finns ju idag ändå inga rimliga alternativ så: ”take it or leave it”.

Både när det gäller homeopati och pengar så beror alltså sannolikt funktionen på en placeboeffekt som med tiden och successivt har byggts upp mer och mer och mer. Sannolikt behövs det ytterligare en sak för att placeboeffekten skall bli optimal. Sannolikt behövs det någon sorts konkret och observerbar ”placebobärare”. Homeopatin använder sig då av en ofarlig vattenbaserad och i många led rituellt omskakad blandning som patienten ser, hör och känner, luktar och smakar när blandningen sväljs.

”Placebobäraren” för pengar är då sedlar och mynt som man ser, hör när de tappas eller prasslar, känner eller försöker lukar och smaka på, eller … att det nästan alltid – och helt uppenbart – bara dyker upp precis de förväntade siffrorna på en lapp, display eller dataskärm! Gör det inte detta så betalar nästan alltid banken, för att tilliten och förtroendet för den relativt nya placebobäraren inte skall äventyras. Även om det kanske inte är bevisat så gissar jag att det är väldigt viktigt med en konkret ”placebobärare” för att effekten skall kunna optimeras. Antingen det är snäckskal, cigaretter, guld, uppblandad och rituellt skakad vätska eller motsvarande för att placeboeffekten skall kunna fungera mellan 10 – 90 % (snittvärde 70 %).

Den nuvarande finanskrisen bekräftar lite olika saker som från och till har påpekats. I den globalt slutna makroekonomin så ingår pengarna i ett återkopplat marknadssystem (6.). Nuvarande penningsystem är dock inte optimalt processreglerat då det från och till uppstår en viss instabilitet och svängningar i systemet (s.k. konjunktursvängningar). Instabiliteten beror på att finansmarknaden kontaminerar varu-/tjänstemarknaden när relativt många människor upptäckt att det går att skapa framtida tillväxt (leder gissningsvis då förr eller senare till fasvridning så att återkopplingen går mot positiv och då instabilitet (-B -> +B)) och vinster till dem spekulativt tillför nya och banklånade pengar för att öka utbudet av attraktiva varor.

Alla nya pengar skapas numera som bankskulder mot ränta, och detta leder förstås då till att de sammanlagda skulderna alltid (”just nu”) är större den sammanlagda penningmängden som finns i omlopp på den globalt slutna ekonomin. Dessutom leder ränta på ränta till att gapet skulder vs penningmängd ökar exponentiellt. Detta leder förstås till att det med tiden uppstår bubblor så att bankerna såsom dominobrickor går omkull, när skulderna inte betalas tillbaka. Vid fasvridning > 1 hos alla banker som ”deltar i pyramidspelet”, så faller förstås den ena banken efter den andra. Såvida inte centralbankerna släcker ”oljebranden” genom att ösa på ännu mycket mera pengar, och tvinga räntorna att gå mot noll.

(detta är ungefär hur jag såsom analog elektronikkonstruktör ser på finanskrisen just nu)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pengar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bretton_Woodssystemet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Placeboeffekt
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85terkoppling
http://en.wikipedia.org/wiki/Feedback

tisdag 2 december 2008

Operativsystem för att bygga hus

Det finns operativsystem för datorer så att vem som helst skall kunna använda dem. På motsvarande sätt så bör det finnas generella operationssystem för att vem som helst skall kunna bygga sin egen bostad. I varje fall bör det finnas tillrättalagda operativsystem, för att man inte skall behöva ”uppfinna hjulet på nytt” för varje gång som man bygger nya bostäder och andra byggnader.

Enligt Ny Teknik 25 april 2006 så säger en vd på NCC: ”… Ett problem i byggindustrin är bristen på standardiserade arbetsmetoder. Man utnyttjar inte tidigare erfarenheter. Varje nybygge blir ett projekt där man i princip börjar konstruera från noll…”

Ytterligare citat: ”… Byggföretagen arbetar hantverksmässigt och är duktiga på att arbeta i projekt, men glömmer bort processtänkandet…”

”… Det vanliga på byggen är att det går många timmar till finjustering och andra efterarbeten innan ett nybygge kan tas i bruk. Byggbranschen jobbar av tradition med toleransgränser på flera centimeter…”

”… så att modulerna levereras på Ikeavis, som platta paket. Det ger effektivare och billigare transporter, smidigare hantering ute på byggarbetsplatsen, och - framförallt - ger det en effektivare produktion…”

”… Enligt olika studier skulle kostnaden för allt som byggs och uppförs kunna sänkas med mellan 30 och 50 procent. Det handlar bland annat om att cirka 30 procent av byggkostnaderna går åt till att åtgärda fel och andra slöserier…”

”… Tittar vi på produktivitetsutvecklingen, hur mycket extra som kom ut av varje arbetad timme, inom bygg- och anläggningssektorerna mellan 1995 och 2005 så var det årliga genomsnittet endast 0,2 procent. Om vi jämför detta med tillverkningsindustrin så var utvecklingen av produktiviteten 6,7 procent…”

”… Samhällsbyggnadssektorn står för mellan tio och 15 procent av BNP. Man behöver inte vara professor i nationalekonomi för att räkna ut vilka förluster vi gör genom att i onödan betala upp till dubbelt så mycket för gallerior, kontor, bostäder, skolbyggnader och sjukhus…”

Det är bl.a. detta som har fått mig att under de senaste decennierna fundera på varför det inte finns operativsystem för bostäder och andra byggnader.

Globalt sett så är ju de rimliga behoven av bostäder världen över under de närmaste 30 – 50 åren troligen flera miljarder!

När det gäller operativsystem för datorer så är ju dessa modifierade för olika länder och för olika kulturer världen över. På motsvarande sätt skulle man kunna modifiera generella operativsystemen för olika sorts bostäder, gallerior, kontor, bostäder, skolor, sjukhus osv.

Någon som sysslar med att skriva datorprogram skulle exempelvis kunna börja med att skriva ett enkelt operativsystem för Friggebodar.

http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article46323.ece