onsdag 19 mars 2008

Upplevelseekonomi

Vi är på väg mot en upplevelseekonomi. Ingen annan bransch ökar så mycket, och ingen annan bransch ger så stor omsättning med så små investeringar.

Dagens välfärd är ett alltför ensidigt materiellt överflöd, som kräver en ständig tillväxt av penningmängd och ränteskulder. Med nuvarande sociotekniska system så leder detta till en materiell produktion där summan av de enskilda utbuden är större än den totala efterfrågan. Följden blir en förödande och helt onödig skövling av naturresurser. Detta medför i sin tur en ödesdiger inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden. Dessutom leder en ensidig risk- och spekulationsekonomi till stora inkomstskillnader, som välfärdsmässigt måste kompenseras med mycket höga skatter, transfereringar och ränteskulder.

Citat: ” … I USA ökade lanseringstakten av livsmedelsprodukter från 2700 år 1981 till runt 20 000 1996. I Sverige har antalet ölsorter ökat från 50 till 350 på drygt tio år... En livsmedelsbutik erbjuder idag ett urval på över 40 000 olika produkter… en genomsnittlig familj köper endast 150 av dessa (!) ...// … överkapacitet är numera normen i de flesta branscher. 40 procent för biltillverkning, 100 procent för bulkkemikalier, 50 procent för stål och 140 procent för datorer (!) …”

För Bertram Russell var det väl på 1930-talet bara en faktisk iakttagelse när han skriver: ”… Arbete innebär att flytta på saker, eller att säga åt andra att flytta på saker…” Men – som jag uppfattar det – så uttrycker det också dilemmat med välfärdens hittillsvarande beroende av ständig materiell tillväxt. Den allmänna välfärden är totalt beroende av hög sysselsättningsgrad eller exportöverskott. För att till varje pris uppnå hög sysselsättning så är man idag helt beroende av hög materiell konsumtion med svinn, dumpning, enorma sophögar istället för återanvändning och recirkulation i kretslopp. Detta desperata beroende av materiell tillväxt är helt ohållbart i längden. Tjänsteandelen (i fasta priser) av produktionen har varit oförändrad under 200 år (!).

Det enda som verkar ha tillräcklig potential för att bryta dilemmat med sysselsättningens beroende av en ständigt ökande materiell konsumtion, är – vad jag förstår – en målmedveten strävan mot en kvalitetssäkrad upplevelseekonomi. Något som vi så snart som möjligt successivt måste försöka eftersträva, är att skapa en allomfattande global upplevelseekonomi (experience marketing).

Citat: ”… Upplevelseekonomins särskilda budskap är att varje konsument, varje människa, är värd särskild uppmärksamhet, den som under den industriella eran bara kom de viktigaste företagskunderna till del…” (2007–11–27)
http://www.aftonbladet.se/debatt/article1338921.ab

Det är sannolikt endast ett relativt fåtal som upplever att en ensidig materiell välfärd, samtidigt leder till en känsla av optimal hälsa, välbefinnande och att man är helt nöjd, mätt och belåten. Det som ofta saknas är upplevelsen av engagemang, kreativitet, mening, identitet, förståelse, tillgivenhet, frihet osv… Känslan av upplevelse kanske uppnås som en ständig livsresa och personlig utveckling. De flesta har rimligen behov av att då och då bokstavligen eller ”virtuellt” vara väg från något och till något annat och kanske sedan tillbaka, men med ständigt nya upplevelser och erfarenheter.

Det är väl något av detta som vi gemensamt och målmedvetet bör eftersträva. Både att de nya arbetsuppgifterna som skapas och ”skräddarsys” för att människorna skall kunna välja att arbeta med det som känns och upplevs som mest meningsfullt, samtidigt som andra människor är beredda att betala för att gemensamt dela dessa upplevelser.

Ett exempel är att bygga upp exteriörer, interiörer och rekvisita som ger trovärdiga och tillräckligt engagerande ”resor i tiden” eller att familjen under kanske några dagar eller veckor, upplever ”autentiska” miljöer som återspeglar berömda litterära mästerverk. Bara att likt ”Stjärnorna på slottet” leva och bo på berömda slott eller liknande, bör väl ge mer engagerande upplevelser än att bara gå runt och titta. Samtidigt som ungdomarna leker ”Robin Hood-överlevnad” i bokskogen i närheten, genom att oupptäckta försöka knycka mat i slottsförråden, och hamna i slottsfängelset över natten om de blir upptäckta och tillfångatagna.

Citat: ”… En betydelsefull ingrediens i den här sortens tidsresa är vardagliga, ibland triviala ting. Den förment banala sidan av livet framhävs: att äta och sova, älska och hata, vara frisk eller sjuk, rik eller fattig. Dessa fenomen är inte längre bakgrund för skildringen av historiska förlopp, istället utgör de själva essensen i kraft av sin sinnliga prägel. I dag är det faktiskt möjligt att i dagar eller veckor bo och leva med sin familj i en annan tid. Familjer flyttar in i (åter)-skapade miljöer på historiskt tema. Ett välkänt exempel är järnåldersbyn i Lejre i Danmark, som i årtionden har erbjudit familjer rekreation i det förflutna. Människor möter ett lantligt vardagsliv vid härden i långhuset, går klädda i ylle och linne och befinner sig långt från den vanliga, välkända vardagen. I ett sinnligt möte med det förflutna får tankar och föreställningar om en annan livsstil möjlighet att utvecklas och prövas i omgivningar som inte bär nutidens starka prägel…”
http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1264
Söker man på Google på ”upplevelseekonomi” så får man över 1000 svar, och ”experience marketing” ger ca 600 000 och ”experience economy” över 130 000.