Homeopati och pengar!

Homeopati bygger på idén om att en sjukdom kan botas med samma ämne som orsakade den ”lika botar lika” (1.).
Pengar bygger på idén om att växelvis ”byta varor/tjänster mot pengar” och ”byta pengar mot varor/tjänster” och ”byta pengar mot andra sorts pengar”(2.).
Det som sedan gäller är ”bara” att försöka skapa förtroende och tillit så att de människor som så vill kan går tillämpa dessa idéer.

Homeopatins idé har i stort utvecklats sedan slutet av 1700-talet. Vad jag förstår så har tilliten för metoden mer och mer byggts upp sedan dess hos både den som utför behandlingen och hos ganska många patienter. Detta beror sannolikt på att i snitt så är det kanske ca 70 % som känner sig friskare. Och på senare tid så är det på samma sätt ca 70 % som känner sig bättre om den som behandlar visar förståelse, tillgivenhet och omsorg om patienten, alltså om någon annan ”bryr sig om”, vilket brukar benämnas placeboeffekt (4.).

Allmän användning av pengar och tillit för idén har pågått under mycket lång tid. Under denna långa ”resa” så har successivt tilliten och förtroendet för pengar som betalningsmedel byggts upp. Under samma till tid har även staten i de olika länderna använt sina komparativa fördelar för våldsutövning, för att straffa dem som försöker minska förtroendet. Under åren 1944 – 1971 så fanns det exempelvis vissa möjligheter att byta ut papperspengar och kvalitetssäkrat bokförda siffror mot guld (3.).

Efter 1971 så bygger användningen av pengar (mynt, sedlar, bankkonto osv.) nästan enbart på det förtroende, den förväntan och den tillit som har byggts upp under årtusenden dvs. placeboeffekten (4.).
Dessutom i viss mån på kvalitetssäkring av statens institutioner (Riksbanken, polisen m.fl.). Det finns ju idag ändå inga rimliga alternativ så: ”take it or leave it”.

Både när det gäller homeopati och pengar så beror alltså sannolikt funktionen på en placeboeffekt som med tiden och successivt har byggts upp mer och mer och mer. Sannolikt behövs det ytterligare en sak för att placeboeffekten skall bli optimal. Sannolikt behövs det någon sorts konkret och observerbar ”placebobärare”. Homeopatin använder sig då av en ofarlig vattenbaserad och i många led rituellt omskakad blandning som patienten ser, hör och känner, luktar och smakar när blandningen sväljs.

”Placebobäraren” för pengar är då sedlar och mynt som man ser, hör när de tappas eller prasslar, känner eller försöker lukar och smaka på, eller … att det nästan alltid – och helt uppenbart – bara dyker upp precis de förväntade siffrorna på en lapp, display eller dataskärm! Gör det inte detta så betalar nästan alltid banken, för att tilliten och förtroendet för den relativt nya placebobäraren inte skall äventyras. Även om det kanske inte är bevisat så gissar jag att det är väldigt viktigt med en konkret ”placebobärare” för att effekten skall kunna optimeras. Antingen det är snäckskal, cigaretter, guld, uppblandad och rituellt skakad vätska eller motsvarande för att placeboeffekten skall kunna fungera mellan 10 – 90 % (snittvärde 70 %).

Den nuvarande finanskrisen bekräftar lite olika saker som från och till har påpekats. I den globalt slutna makroekonomin så ingår pengarna i ett återkopplat marknadssystem (6.). Nuvarande penningsystem är dock inte optimalt processreglerat då det från och till uppstår en viss instabilitet och svängningar i systemet (s.k. konjunktursvängningar). Instabiliteten beror på att finansmarknaden kontaminerar varu-/tjänstemarknaden när relativt många människor upptäckt att det går att skapa framtida tillväxt (leder gissningsvis då förr eller senare till fasvridning så att återkopplingen går mot positiv och då instabilitet (-B -> +B)) och vinster till dem spekulativt tillför nya och banklånade pengar för att öka utbudet av attraktiva varor.

Alla nya pengar skapas numera som bankskulder mot ränta, och detta leder förstås då till att de sammanlagda skulderna alltid (”just nu”) är större den sammanlagda penningmängden som finns i omlopp på den globalt slutna ekonomin. Dessutom leder ränta på ränta till att gapet skulder vs penningmängd ökar exponentiellt. Detta leder förstås till att det med tiden uppstår bubblor så att bankerna såsom dominobrickor går omkull, när skulderna inte betalas tillbaka. Vid fasvridning > 1 hos alla banker som ”deltar i pyramidspelet”, så faller förstås den ena banken efter den andra. Såvida inte centralbankerna släcker ”oljebranden” genom att ösa på ännu mycket mera pengar, och tvinga räntorna att gå mot noll.

(detta är ungefär hur jag såsom analog elektronikkonstruktör ser på finanskrisen just nu)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Homeopati
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pengar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bretton_Woodssystemet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Placeboeffekt
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85terkoppling
http://en.wikipedia.org/wiki/Feedback