Så undviks finanskriser och arbetslöshet.

Ett kortfattat embryo till förslag för att i framtiden undvika finanskriser och (ungdoms-) arbetslöshet. Finns det några som har synpunkter så får ni mer än gärna kritisera konstruktivt, kommentera och komplettera!

För närvarande finns det både finanskris och arbetslöshet. Inte minst finns det en omfattande ungdomsarbetslöshet. Det enklaste sättet för att minska – och kanske med tiden eliminera arbetslösgivarlösheten – är rimligen att helt slopa skatten på arbete och konsumtion. På så sätt skulle staten och myndigheterna exempelvis inte behöva lägga sig i privata avtal som fungerar i ömsesidigt samförstånd. Vem som vill skulle alltså kunna anställa vem man vill under kortare eller längre tid – allt enligt ömsesidiga avtal. Praktiskt taget all brist på anställningsvilliga arbetsgivare skulle rimligtvis ganska snart helt och hållet elimineras och försvinna.

Staten skulle då kunna omvandlas till en nattväktar-, infrastruktur-, miljöskydds- och medborgarintegritetsstat. Statsutgifterna skulle delvis kunna finansieras genom stämplingsavgifter, böter och liknande. Men framför allt med räntefria hypotekslån (bottenlån) som ett statligt låneinstitut skriver ut till ägare av befintliga fastigheter, lantbruk, skogsbruk och andra former av fast och permanent realkapital. Istället för att betala ränta så amorterar sedan ägarna motsvarande belopp varje månad.
Ägaren av en villafastighet sparar på så sätt till sin egen pension, samtidigt som statens verksamheter finansieras med skuld- och räntefria pengar. En stor del av penningmängden skulle därmed inte vara bankränte- och skuldbaserad. De privata bankerna skulle dessutom inte behöva några garantier, utan både inlånarna, bankerna och finansmarknaden skulle konkurrera och spekulera helt på egen risk.

Varje lagom stor region skulle ha en helt egen valuta som kopplas till medlemsbaserade välfärdssystem. Denna valfria valuta skulle alltså fungera parallellt med den egna nationella valutan och andra nationella och federala valutor. Det skulle vara helt fritt att växla till sig regional valuta, men att växla från regional valuta till andra valutor skulle bara kunna göras via regionens växlingskontor, om det just för tillfället fanns just den valuta som man ville växla till.

Den regionala valutan skulle vara helt kontobaserad (inga sedlar eller mynt skulle finnas) och varje medlemskonto skulle reduceras med en demokratiskt beslutad procent varje natt (t.ex. 0,25 % varje natt kl 4). Denna summa – reducerad med beslutad sjuk- och fattigdomsförsäkring – skulle direkt föras över till samma medlems medborgarkonto. Medborgarkontot skulle enbart få användas för att betala för regionens välfärdstjänster (vård, skola, omsorg…).
För att mer och mer bygga upp den regionala valutan skulle det finnas räntefria sparkonton med nationell valuta, där regionens näringsliv räntefritt skulle kunna låna nyutgiven regional valuta, med nationell valuta som säkerhet. Arbetande människor skulle utöver lönen i den nationella valutan, kunna välja att successivt få mer och mer som bonus i den regionala valutan.